FREE ESSAY ON GROUPS IN SPANISH

GROUPS IN SPANISH

Gruppsykologi-sammanfattning
Vad ar en grupp? Tva olika uppfattningar i denna fraga har uppstatt, Den
individualistiska synen som har sin utgangspunkt i individen och individuella
utvecklingar for att forklara ett beteende och den grupporienterade synen, som ser
individen som en del av ett storre system. Det kan vara en grupp, en organisation eller
ett samhalle. 
Det finns manga definitioner pa vad en grupp ar, men forenklat kan man saga att det ar en
samling individer som umgas och har relationer med varandra, oftast for att na ett mal
eller att utfora en uppgift. Det finns aven manga indelningar pa hur en grupp ar
uppbyggd, vilket jag tycker att jag har markt under min tid i det militara. Nedan foljer
nagra exempel pa indelningar:
-  En indelning bygger pa forestallningen att varje samhalle och organisation ar
sammansatt av grupper som uppkommer spontant i ett samhalle, som familjer, slakter,
kamrat- och umgangesgrupper Dessa kallades for primargrupper. Ovriga gruppbildningar kom
ur denna synpunkt att betraktas som sekundara fenomen och kallades darfor
sekundargrupper. . Jag har tex. fatt en stor kamratgrupp fran de ursprungliga
arbetsgrupperna pa SSS.
-  Vissa grupper har man som referensgrupper. En referensgrupp fungerar som en mattstock
i varderingen av egen och andras status. Den positiva referensgruppen representerar
mycket av det efterstravansvarda i livet. 
-  Man kan aven skilja mellan Dom-grupp och Vi-grupp, dar vi-gruppen ar en grupp som man
kanner sig tillhora och som man kan identifiera sig med och dom-gruppen en grupp som man
kanner sig frammande infor och medlemmarna kanske uppfattas som avvikande. 
-  En annan grupp som framst ar uppbyggd for att ta tillvara organisationers intressen ar
en formell grupp, de har ett bestamt syfte, regler, rutiner och oftast ett formellt
ledarskap. Inom formella grupper kan informella grupper skapas, oftast spontant genom
personlig samhorighet och vanskapsband. 
I de manga grupper jag ingar i kanske nagon grupp tillhor nagon av ovanstaende, nagra har
kanske hunnit utvecklas till nagot annat, i takt med att gruppen har mognat och man har
borjat lara kanna varandra battre.
Inom den grupporienterade teorin har George Herbert Mead beskrivit att relationer och
samspel mellan gruppens medlemmar fokuseras, kommunikation, roller och konflikter ar av
intresse. Jag haller med honom nar han menar att gruppen ger sammanhanget for
individuella handlingar, manniskan fods i samspelet med andra, vart jag och vart
medvetande blir till i manskliga moten i vardagen i en social spegling, man handlar, och
i andras reaktioner och attityder till denna handling speglar man sig och far ett jag.
Kurt Lewin har en teori dar han menar att manniskan ingar alltid i ett psykologiskt
sammanhang som hon instinktivt fornimmer, hennes livsrum bestar av gemensamma beroenden
och uppenbaras i tex. gruppens atmosfar som paverkar hennes beteende, Lewin utarbetade en
formel som innebar att beteendet ar en funktion av beroendet mellan personlighetsfaktorer
och livsrummet, de egna krafterna har ursprung i personen sjalv och resulterar i egna
beteenden, medan inducerade krafter harstammar fran omgivningen och resulterar i
gruppbeteende. 
Ett bra exempel pa detta ar en kommunikation mellan tva individer. Man tolkar budskapet
olika beroende pa situationen alltsa omgivningen, kroppsrorelser mm.
Jag tycker att jag har markt att i grupper med manga starka individer vilket ofta
intraffar hos oss i det militara sa syns det ganska bra att varje gruppmedlem stravar
efter att skaffa sig en identitet, en del genom att vara aktiva en del genom att vara
passiva och mest lyssna. 
I en stor grupp med manga relationer respektive en liten med fa ar det mycket svarare att
fa en identitet, man blir mer anonym och det ar mest de mest aktiva som syns, den
enskildes ansvar blir mindre uppenbart . 
I en liten grupp sa blir mojligheterna att ge feedback battre an i en stor, medlemmarna
far battre forutsattningar lara kanna varandra och jobba battre. 
En liten grupp gor att det fysiska avstandet minskar mellan varandra, det gor
kommunikationen mer personlig och stukturen behover inte vara alltfor bestamd. 
Den stora gruppen blir mer uppgiftsorienterad, jag tycker att ibland kanns det som man
inte kommer nagon vart i stora grupper dar manga viljor drar emot varandra. En liten
grupp ar alltsa att foredra, vilket ocksa manga forskare kommit fram till. Enligt Hare,
1972 sa ar en grupp under tio den optimala gruppstorleken. Att vi i borjan pa SSS delades
in i sma grupper gjorde att vi snabbare larde kanna varandra, vi fick komma igang med
feedback och larde oss att effektivt uppna mal. 
Jag anser att man kan se mycket av vad som beskrivs i boken i vardagen. En grupp som en
helhet med gemensamt tankande kan vara mycket bra. 
Men nar manga individer delar pa livsrummet i en grupp dar mojligheten till feedback
kanske inte finns och medlemmarna i stor utstrackning forsoker skapa sig en identitet sa
kan detta leda till att en del inte kanner att de hor samman med gruppen.
Ett exempel ar TV3:s Baren (som i och for sig ar en tavling med forsta pris pa en miljon
kronor) dar ett antal individer lever tillsammans som en grupp, dar ser man tex. ett
tydligt tecken pa projektiv identifikation da medlemmarna har utsett en syndabock som de
sager gor allt svart och besvarligt, man ser hur en del faller in i roller och hur
gruppen far svart att arbeta. Detta leder till starka spanningar och konflikter mellan
deltagarna. 
Har ar det inte fraga om ett kollektivt medvetande dvs. att individerna i en grupp ar
sammanlankade av en enad kraft dar den enskilde individens vilja kan domineras av
gruppens vilja.
Hur att arbeta i en grupp eller team kan variera mycket pa grund av medlemmarnas
erfarenheter. De flesta forstar sakert att samarbete behovs pa en arbetsplats for att
uppgifterna skall kunna losas och for att individerna ska ma bra. Andra kan ha daliga
erfarenheter av sadana arbetsformer. Teamarbetet kan vara forknippat med svarigheter med
samre arbetskvalitet och daliga personrelationer som foljd. En sadan grupp/team har
tappat kanslan av tillhorighet och samhorighet, gruppen/teamet fungerar daligt. Problemen
kan besta av att man inte funnit lampliga arbetsformer, detta kan leda till lattkopta
forklaringar ex. som jag beskrivigt ovan med att personkemin inte fungerar.
Vad ar da skillnaden mellan en grupp och ett team? Ett team kan definieras som:
Ett mindre antal personer med kompletterande fardigheter som ar helhjartat engagerade for
samma syfte, prestationsmal och arbetssatt och som utvecklar ett omsesidigt
ansvarstagande for detta .
Vad en grupp ar har jag beskrivigt i borjan av texten.
Inom psykologin anser manga ett en grupps liv finns i tva plan, dessa harleds till tva
grundlaggande dimensioner i arbetssituationen. De ar relationsdimensionen med inriktning
pa den enskilda individen och dess valbefinnande och arbetsdimensionen som inriktar sig
mot uppgiften och effektiviteten. Arbetstillfredsstallelsen blir bast av bada dessa
processer och dess vaxelspel, nar arbetet ger en personlig meningsfullhet for individen
och nar gruppen loser uppgiften.
Wilfred Bion har en teori om att i varje grupp finns det tva grupper samtidigt
narvarande: arbetsgruppen (progressiva) och grundantagandegruppen (regressiva).
Arbetsgruppen har en fungerande stuktur, individerna vet sina roller och for gruppen mot
malet. Bion menar att det ar ovanligt med sadana grupper, svarigheter gor att gruppen kan
komma att regrediera, arbetet blir ineffektivt och kanske till och med kontraproduktivt.
Grundantagandegruppen har ett sadant irrationellt grupp fungerande,
detta kommer ifran dess omedvetna som-om antaganden. Detta antagandet star for vad
gruppen anser vara riktigt och viktigt. Bion har tagit fram tre olika grupptillstand
eller som-om grundantaganden:
-  Beroende: Gruppen ar ganska hjalplos och beter sig som-om det finns en ledare som tar
tag i uppgifter och for gruppen framat, denna ledare skall vara radig och trygg som en
mor eller far. Genom att lamna over ansvaret pa ledaren gor sig medlemmarna beroende. Om
ledaren sedan tar en for stor roll kan detta leda till problem da medlemmarna kan trottna
pa att underordna sig och vill ha tillbaka ansvaret.
-  Flykt/kamp: Gruppen beter sig som-om de flyr eller bekampar nagot. Ett flykt scenario
kan utspela sig genom att gruppen inte ar riktigt narvarande, de smapratar, slarvar med
tider mm, allt for att slippa sjalva huvuduppgiften. Ar gruppen installd mot kamp
inriktar sig fragorna om makt och kontroll, gruppen vill ha handling och vill ha en
ledare som kan leda kampen.
-  Parbildning: Gruppen beter sig som-om att allt ar bra och behagligt. De ar i ett
tillstand av hopp och langtan.
Lars Lorentzon har annu ett grundantagande namligen symbios. I detta grundantagande star
gruppen infor obegripliga fragor, att vara eller inte vara, varfor finns vi till mm.
Omgivningen kanns overklig och gruppen far en osammanhangande varldsbild.
Jag tycker mig kanna igen dessa antaganden, pa ovningar bade under lumpen och pa MHSK med
lite somn och mat var dessa kanske mest tydliga. Man kan se att de som inte har
ordentligt med forkunskaper ofta faller tillbaka och vantar pa att nagon ska ta tag i
saken, man intalar sig sjalv att man maste gora nagot annat an att satta igang med
uppgiften mm.