FREE ESSAY ON STUDENT IN SWEDEN

STUDENT IN SWEDEN

Amerikas stater blev forenade 1787. Samma ar bestamde man en constitution som alla skulle
folja. dvs Presidenten och hur mycket makt han skulle ha, och folkrepresationen senaten
och kongressen. Man bestamde efter mycket debatterande att presidenten skulle ha makt
over militaren och ta hand om all utlandspolitik. Men Presidentens makt stracker sig
langt ut i varlden. Han ses som varldens maktigaste person med hela Amerikanska
krigsmakten bakom sig, (den starkaste i varlden)och USAs ekonomi ar ocksa den mest
stabila och starkaste, och den paverkar resten av varldens ekonomi. Som nu nar president
valet fortfarande ar ovisst sa sjunker varldens borser i vantan. 
Vad ar det han gor da? 
Presidenten styr landet och kommer med lagforslag och budgetforslag som sen kongressen
tar beslut om. 
Eftersom USA ar en demokrati sa styr Presidenten inte ensam landet, han har hjalp av
sjalv valda ministrar, experter och radgivare. Det ar regeringen, men de ses endast som
presidentens hjalpredor. Presidenten ar ocksa beroende av stod ifran kongressen och
hogsta domstolen for att fa igenom sina forslag. 
Kongressen=riksdag
Kongressen ar folkets representant i Vita Huset. Den bestar av Senaten, i senaten finns
tva representanter ifran varje stat. Och representant huset som bestar av 435 platser som
fordelas i val. 
Hogsta domstolen har en stabil makt position, den har kontroll over lagar och
uppratthaller konstitutionens alla rattigheter. HD ser till att de politiska besluten
foljer dem. Hogsta domstolen har nio domare, de utses pa livstid av kongressen av forslag
ifran USA:s president. 
Den Amerikanska makten ar uppdelad i tre, Presidenten. Kongressen och hogsta domstolen.
Det amerikanska folket gillar balans och pa detta satt balanseras makten och ingen kan
missbruka den!
Hur avsatts en president da om han gor nagot daligt?
Kongressen har endast makt att atala Presidenten for riksratt om han missbrukade sin
makt. Man bestamde att fyra ar skulle presidenten sitta i sin position, och mojligheten
att bli omvald var tilllatet. 
For att bli president maste kandidaten ha mest elektors roster. Man inforde elektors
roster for att ocksa de sma staterna skulle ha nagon makt. Annars blev de bara upp till
de stora staterna som t.ex. Texas och Florida vem som bestamde vem som blev president. De
sma staterna har kanske 1 eller 2 elektors roster, medan Florida har hela 25. Det beror
helt pa folkmangden. Den av kandidaterna som far flest roster i t.ex. Florida far da 
25 elektors roster. Det har ingenting med att gora hur manga roster en kandidat far av
hela befolkningen, utan bara i staterna. 
De 50 forenta staterna bildar tillsammans ett slags forbund, en sa kallad federation. Men
varje delstat har anda egna lagar och en slags statsminister (guvernor). 
Demokrat eller Republikan ?
Det finns tva stora partier i USA, Demokraterna och Republikanerna, demokraterna som ar
ett vanster parti och republikanerna ett hoger. Fast till skillnad mot Sveriges flerparti
system sa gar den Amerikanska politiken inte sa mycket ut pa partier utan pa parti
kandidater. I USA ar man mer personlig, man rostar inte pa ett parti utan pa en person.
Bara for att ett parti, t.ex republikanerna har maktposition i folkrepresentaionen plus
en president sa betyder det inte att alla tror pa samma sak. Och man kan ga emot det egna
partiet. Det kan bero pa att man kommer ifran olika delar av landet och kanske stodjer de
som kommer ifran samma del. Personval ar en stor del av det Amerikanska valen, det ar
ocksa sa med Senatorerna och kongressledamoterna. (Swedish==)